Ibland känns inte en vinst så viktig...

Så har "vi" då slaktat Toulouse. Skönt att både Crouch och Hyypiä fick göra mål.

Men måste nog säga att det ändå känns så där med tanke på vad som hänt senaste tiden.
Först 11-årige Rhys Jones. Hur och varför skjuter man en 11-årig kille. Han var på väg hem från det han troligtvis älskade mest av allt.. Att spela fotboll. En annan får dåligt samvete bara man höjer rösten mot sitt eget barn. Då måste man fråga sig. Hur kan någon leva med att ha skjutit en 11-årig kille i nacken ?????
Killen var även fanatisk Everton-fan. Blev hedrad inför mötet Everton-Blackburn i söndags med en tyst minut samt att klubben Everton hedrat honom på alla möjliga sätt.
Såg även att LFC hedrade honom ikväll genom att bära svarta armbindlar under matchen mot Toulouse. http://www.liverpoolfc.tv/news/drilldown/N156827070829-1346.htm

Nu är det väl ingen som vet ifall det var fotbollsrelaterat. Hoppas verkligen att det inte var det.

Sedan det som hände Antonio Puerta..
Känns ganska avlägset att en 22-årig elitidrottsman ska dö pga. hjärinfarkt.
Även mycket tragiskt att hans sambo är gravid i sjunde månaden.

Finns bara en sak att säga till er... YNWA


Och till er andra.. Allt behöver inte vara så komplicerat..

Som Nalle Puh sa t.ex: "Låt oss gå och hälsa på allihop, sa Puh. Vi ska gå för att det är torsdag, och vi kan önska dem alla en glad torsdag."

Varför göra saker krångligare ???

Veckans citat:

Denna veckas citat är tagen från en vacker sång som handlar om Wayne"vingmuttern" Rooney's flickvän Colleen..
Kanske elakt. Men i krig & kärlek är allt tillåtet.. =)

"Colleen is a slapper, She is a fuckin' tart.
An when she's shaggin Rooney,She thinks of Ste Gerrard"

Veckans citat:

Denna veckas citat kommer från David Usher. Krönikör på http://www.liverpoolway.co.uk.
Angående domaren Rob Styles i matchen mot Ryska Maffian.

"There are many reds out there convinced that Styles was paid off. I’m not one of them, I just think he’s fucking useless and always has been."

STEVIE G !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ooooooh underbara Gerrard...
Man sätter sig i soffan med ett glas vin (självklart rött) för att se en underhållande fotbollsmatch.
Slits mellan hopp & förtvivlan i 86 minuter innan El Capitaño Stevie G klappar till så hela jävla Birmingham börjar gråta..
Arne Hegerfors blir alldeles tyst så jag trodde ljudet försvann från tv'n.
Men jävlar anamma vad glad jag blev. Svepte glaset. Hämtade flaskan och svepte den.
När slutsignalen gick firade jag men en öl. Undra ifall man nu ska gå en bysväng och sjunga You'll Never Walk Alone.
För att helgen nu ska bli fulländad hoppas vi att Man U, Arsenal och ryska maffian förlorar imorgon...
Och sillen... I år vinner ni INTE =)

Slänger även in senaste veckornas citat:

Bill Shankly :"Some people believe football is a matter of life and death, I am very disappointed with that attitude. I can assure you it is much, much more important than that."


Nu är det bara att säga som Patrik.. Klart o betalt...